DÄR har alltid varit ojämn ungdom. Men det finns något bakom ungdomskulturens anda idag som är bortom eländig kul.
Jag tror att det var Johann Strauss som sa, om du vill veta det kulturella andliga klimatet, titta på dess musik.
Dagens musik har utvecklats till en värld av uppror, med rapmusik i centrum. Med texter som öppet omfamnar självmord, mord, promiskuitet, droger, sexuella övergrepp, uppror, materialism, självglädje och du-name-it har rap-låtar blivit vad jag kallar ”anti-psalmer”.
Jag påminns om en dokumentär som jag gjorde för CTV-Edmonton 1998. Bland ungdomar är störande trender en snabb ökning av brutalt tonårsvåld, självmord, droganvändning och eskalerande STD. Men det finns en ny statistik: för första gången någonsin är kamrater - inte längre föräldrar - det viktigaste inflytandet i tonårsliv.
Många pratar om Matthew 24 och de bisarra trenderna i väder etc. när de talar om ”sluttiderna”. Men få kommenterar 2 Timothy 3: 1-5. Det är en chillande beskrivning av denna generation:
But understand this: there will be terrifying times in the last days. People will be self-centered and lovers of money, proud, haughty, abusive, disobedient to their parents, ungrateful, irreligious, callous, implacable, slanderous, licentious, brutal, hating what is good, traitors, reckless, conceited, lovers of pleasure rather than lovers of God, as they make a pretense of religion but deny its power.
